- Skriv om mej, sa Bus. Jag är ju störst o vackrast ... o äldst!
- OK då, sa matte
Min envise höga-höjder-älskande Houdini.
En bossig herre som försöker styra huset som han vill. Styr gärna upp med bredsidan mot Kappi, som skriker av skräck o förtvivlan ... Låter mer än vad det låter. Vid kapplöpning till maten i köket tränger han in honom mot väggen för att komma först. Stackars Kappi, psykisk mobbning, skulle man kunna kalla det. O Bus litar på sin storlek att kunna skrämmas lite grann. För han är ju trots allt helt ofarlig. Har aldrig bitit någon eller rivit. Han är bara STOR! Kan vara som en liten kattunge oxo och spela rädd för till exempel Kappi. Vågar inte gå förbi honom i dörröppningen ... Sicken Bus!
- Men nu skriver du taskigt om mig, sa Bus
- Näääää det var inte min mening ... men du kan gott vara lite snällare mot Kappi. Han är ju inte så gammal som du och du får ju inte skrämmas! Men du ska veta att du är min första britt och jag älskar dig över allting annat o du är den goaste nalle jag veeeeet o så goooooosig att bära omkring på trots dina 8 kilo. För att inte tala om när du slinker ner i knät på kvällarna även om det är obekvämt för dig som är så stor ... så är det den goaste stunden på hela dan!
- OK då, sa Bus och tillade, o du är ju min allra bästaste matte ...
Och då smälter matte av lycka!
Här blir det först Bus i bustagen uppochner med inriktningen att forcera nätet ut till den vilda naturen
- Kan se stilig ut oxo, fast matte säger att jag ser förfärlig ut i pälsen, sommarpäls!
- Men det blir ju lite tröttsamt i värmen sååååå ..... gääääääääääsp ....
- Nu sover jag, sa Bus
........................................
.......................................................
Fina fina Bus! Det är så roligt att kunna följa honom. Nospuss från gammelmatte.
SvaraRadera