Och så plötsligt i dag den 6 november ... så lyste det till där ute ... vid dammen .... nåt försiktigt gulaprikost ... Vad var det ? Om inte min trofaste gode vän Mr Charles Austin! Som länge burit på sina sista feta knoppar och som nu sprängde foderbladen o vecklade ut hela sin skönhet om än något skamfilad av väder o vind .... Och invid huset blommar kusinen Jane fortfarande med sina fluffiga rosa doftande rosor.
Annars går det mesta i grått o brunt o lite lysande mossa här o där ... men det kan vara vackert oxo bara man tittar efter!
Och så får det bli dagens bilder på blivande mammaMia som myser i soffan
.........................................................................
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar