söndag 1 oktober 2017

Kamerarensning m vilda o tama djur och odjur

Ibland blir de bara bortglömda ... de där kamerorna ...
Åhhh, men där är de ju! Nu ska vi se vad blogMadame har i sina gömmor ...

Men titta där! O där! Ohh ja de där rådjuren!
Du förstår att häromdagen låg det två stycken på den lilla gräsplätten precis utanför Alcaterazzen! Så lurviga, så blogMadame utropade:
- Men titta kissarna! Lamadjur!
Ja fast det var ju varken lamadjur eller alpackor, bara våra söta lurviga rådjur! En mamma och så lilla årsbäbisen. Och när de hade vilat färdigt så satte de i gång att städa skogen bredvid blogMadames hus. Äta rent på alla hallon- o björnbärsskott som blogMadame försöker utrota. Och så har det blivit extra tillskott i kosten, färska äppelgrenar m mumsiga äppelblad från det nyklippta äppelträdet utanför köksingången. Jaaa den där prydliga högen med grenar ligger numera varje morgon utspridd o utdragen lite överallt och det är minsann inte många blad kvar längre. Måste vara supermums. Och de där tre äpplena som blogMadame lämnade kvar på trädet ... tja de har ju slunkit ner de oxo.

Lite mindre storlek på djur med vansinnigt långa ben, lockespindlarna, hittas krälande på kökstrappen eller dörrposten dagligdags .... eller som en av stammisarna, korsspindeln, som vävt ett sanslöst fantastiskt hjulnät som glittrade med hundratals supertunna pärlband i morgonljuset.

Betty har blivit förälskad i en jättesöt röd pojke! När han inte sitter o suktar efter henne bland vindruvorna ovanför Alcaterazzen så pussas de i köksfönstret nos mot nos. Sötingarna!
Och så får vi ibland besök av den tjusige ungherren Ragdoll, som bor alldeles mittemot. Såååå snygg med sina gnistrande blå ögon.

Tja, det var vad blogMadame hittade i kameran i dag.

Och så blev det finbesök på eftermiddagskvisten. Nalle! Kom med sin matte för att hälsa på släkten. Och det blev mysstund på Alcaterazzen i solen. Alla hemmakissarna var såååå coola mot Nalle.
- Aha, Nalle, OK då. Visst. Slå dig ner bara.
Inget fräs o morr eller jaga o slåss inte. Nädå. Så lugnt o fint. Bara Betty var lite förskräckt och satt hela tiden alldeles blickstilla i ett hörn på Alcaterazzen tillsammans med Kappi. Så tryggt att vara nära stora Kappi!



















..................................................................................

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar