Dag 66

Vad vi väntar o väntar o väntar ... och inte bara vi här hemma ... alla som frågar o undrar .. Har det blivit nåt? Hänt nåt? Men var det inte i går det skulle ...???
Jovisst! Men se det tycker inte Brumma!

- Det bestämmer jag själv! sa Brumma, och knycker på nacken o fräser lite extra åt Linda, som råkade komma lite för nära Brummas comfort-zoon

Och mitt i denna väntan så underhåller lilla Greta oss. Hur då då? Jooo. Hon har satt igång att LÖPA mitt i den stilla oron för Brumma!!!
Och som hon löper!!! Vrider sig på golvet mot stackars Kappi, som inte vet vart han ska ta vägen. Och så LÅTER hon. Värre än värsta vrålapan. Ingen annan har låtit såååå mycket som lilla Greta. mammaBrumma småpratar med henne emellanåt i förtroende, men inte lugnar det ner Greta inte, . näääädå ... VRÅÅÅÅÅÅÅÅLLL VRÅÅÅÅÅL och Kappi lägger sig under soffan med tassarna över huvudet.

Så har vi det.

Och Brumma har absolut inga tankar på att göra sig av med sin fina stora mage inte. Trivs alldeles utmärkt med sina 2 kg extra och har hittat en underbar myntacigarr i leksakslådan som hon äääääälskar över allt på jorden och har absolut inga tankar på bäbisar.

mamma/mormorMia lever upp emellertid! Bäbisar på gång! Barnbarn! Hurra! Och så rusar hon omkring o planerar o planerar för de små. Hur hon ska uppfostra dem till att inte bli rädda för något, lära dem hur man hoppar högt upp för att få övertaget och bästa utsikten och vara stolt över att vara britt.

Och Brumma myser på bordet med matte

Å så fortsätter vi att vänta o vänta o vänta

................................................................................................................