Och jaaaa. Så blev det!
Precis på tolvslaget mitt i hela nyårsfirandet så kom första bäbisen ... som en raket ...
Lila pojk, 111 g tung.
Men sen var det stopp. Fast man kunde se att nästa bäbis var på gång så orkade den inte fram. Och Mia jobbade o kämpade och blev sååååå trött så trött. Och matte pratade med veterinären och så beslutade vi att åka in till våran husdoktor Gustaf. Det blev snitt kl 05.30 och 4 nya bäbisar till blev det.
Blå flicka, 116 g
Lila med vitt, pojke, 119 g
Blå med vitt, flicka, 121 g
Blå pojk, 122 g (denna bäbisen som fastnade)
Och väl hemma igen så hämtade sig mammaMia väldigt snabbt och alla ungarna började äta och var såååååååå fina!!! Men lille blå pojken kändes som han inte mådde så bra och det blev en vända till till Gustaf på måndagseftermiddagen. Men på kvällen så somnade vår lille blå in så stilla vid sina syskon o mammaMia i bolådan. Det är så sorgligt när det blir så. Men matte ordnade en fin låda o svepte in den lille och dekorerade lådan med fina sidenband.
På tisdag blev det nya bekymmer. MammaMia mådde såååååå dåligt ... Ville inte äta, inte titta, kunde inte gå och bäbisarna hade inte gått upp så mycket i vikt över natten ... Så det blev ny runda till Gustav med hela familjen. Livmoderinflammation. Pencillinsprutor. Och så hem o se hur det utvecklade sig. Och jaaaaa efter ett par timmar så började Mia vakna till och äta, dricka, pyssla om bäbisarna ... och bäbisarna ökade ordentligt i vikt ... och mammaMia fortsätter att äta, dricka, pyssla m bäbisarna ...
I dag är bäbisarna 4 dagar gamla. De har fått "familjenamn", av vilka några oxo blir deras stamnamn.
Lila pojken - Ettan (han som föddes först)
Blå flicka - Daisy
Lila-vit pojke - Dexter
Blå-vit flicka - Dorothy
Stamnamnen kommer så småningom när vi funderat lite till. Men de blir alla på D
Allesamman är preliminärreserverade och de blivande familjerna räknar redan dagarna till bäbisarna är flygfärdiga ....
För att vara bara 4 dagar är de här små liven otroligt rörliga ... så dagens bilder blir lite hursomhelst
De tre första bilderna är på Ettan, alldeles nyfödd.
 |
| Matkoma i bolådan |
--------------------------------------------------
Så sorgligt med den lille blå gossen, men de andra ser ju helt underbara ut. Det känns alltid svårt att mista en unge även om de är så små att man inte hunnit få någon personlig relation till dem. Mamma Mia repade ju sig snabbt så nu kommer det säkert att gå som på räls i fortsättningen. Stort lycka till med fina kullen!
SvaraRaderaTack Janet! / blogMadame
RaderaLiv och död, glädje och sorg. De följs åt i en evig cirkel. Men så skönt att allt verkar ordna sig nu. Ska bli underbart att hälsa på er.
SvaraRaderaKramar o nosbuffar från oss vid Stensjön