Men så här var det för 5 veckor sen
Bettys mage var alldeles färdig att få bäbisar. Och oj vad bäbisarna var klara. Det var party party mest varenda dag, Upp och ner o hit o dit. Men Betty brydde sig inte utan tog det med ro. Och matte räknade dagarna ... 65, 66, 67 ... bäbisarna vildare än vanligt och Betty sååå lugn och nöjd, 68, 69 ... näääää nu får det minsann inte gå längre. Inte det minsta tecken på att kroppen ville skicka ut några bäbisar.
Så fredag den 13 mars tidig morgon ringde matte veterinär Gustaf, som sa: - Kom in!
Bäbisarna i FELLÄGE ... omöjligt att ta sig ut på egen hand.
Och då tog Gustaf hand om Betty och utrustade matte med kaffe, vatten och varm choklad.
Och så hände miraklet
Efter några minuter
En efter en kom de små illskrikande bäbisarna inburna till matte, som fick sitta och bara vara lycklig och torka de små. En blå pojk, en lila pojk och en lila tjej. Och sen kom mamma Betty insvept i en massa goa filtar på fårskinn för att få vakna upp i lugn o ro.
Och efter ett par timmar när mammaBetty vaknat o börjat intressera sig för småttingarna så åkte vi hem. Matte med bäbisarna i varmt förvar i barmen.
Obligatorisk invägning när vi kom hem:
James Bond 137g
JumJum 132g
fröken Julie 125g
..............................................................................................................
Fler inlägg hoppas vi på ...