söndag 18 september 2011

En liten Houdini - på väg till veterinären ...

Jag har fått en Utbrytarkung till i den 4-benta skaran! Bus är ju den klart lysande Experten ... MEN i fredags ...
Det var så här: de små pojkarna var på väg att fylla 7 månader och Kappi fick 10 000 myror i kroppen och visste inte till sig vad det var som hände. Den lille italienaren flög omkring som ett svartblänkande jehu o skrek o skrålade o hoppade på allt o alla. Aj aj aj, tänker matte. Inte så bra det här. Och evakuerade flickorna, mammaMia och Linda i pianorummet, ringde veterinären och beställde tid för KNIVEN (inte mot strupen ... utan betydligt längre ner = KASTRERING!) för både Kappi och Nalle.
Så kom den stora dagen. I fredags.
Jag satte Kappi i Buren och klickade i luckan. Sen bar det av till garaget. Satte ner buren o öppnade den rasslande skramliga garageporten ... vänder mig om för att ta in buren ... OCH DÅ ÄR LUCKAN ÖPPEN O KAPPI RUSAR IN I GARAGET under bilen. Matte tar då tag i porten för att stänga ner den .... men den skramlar ju så förskräckligt så KAPPI RUSAR UT I FÖRSKRÄCKELSE! Och försvinner in i en lång i tät häck full med stickiga buskar! Oj vad tankarna rusar omkring!!! Och OJ, vad lille Kappi rusade omkring under buskarna!!! Och oj, vad han pep o småmjauade!!! LYCKLIG ÖVER UTSIKTEN ATT SLIPPA DOKTORN! Han kunde dock till slut inte motstå den lilla kvisten som matte i förtvivlan slitit av från en av buskarna och som rörde sig så förföriskt ... och DÅ KASTADE SIG MATTE ÖVER den lilla Houdini och sen var det inte mer att be för. Hämta Nalle. Racerfart till veterinären.
  
Och sen var det hemresa kl 15:00. Två små ynkliga vingliga pojkar som fick bo i badrummets goa värme ända tills nästa dag o hämta sig. I dag är det INTE två ynkliga pojkar längre. De mår jättefint, livet leker o ligger framför, även om det kommer att innebära något begränsade erfarenheter ...
****************************************

Grattis alla L-bäbisarna - 7 månader!

Tänk va tiden går fort! Och så fort man glömmer hur smååååå de små liven var för 7 månader sen. Linda, som kom först!!! Oj oj oj vad nervöst det var ... o alldeles ensam var jag ... när jag plötsligt hade den lilla krabaten i mina händer och det blev fullt upp med att hitta navelsträngen - svepa in i handduk -  slunga - klippa navelsträngen - torka torr - väga - pussa mammaMia - lägga den lilla Rödluvan tillrätta hos mamma .... o sen var det dax för nästa .... o nästa .... o nästa ...
Grattis allihopa Linda, Kappi, Nalle, Missan-Liv och LiLo-Liza!
Jättegulliga bilder på LiLo-Liza kan du se på matte-Mias sida
Hipp Hipp Hurra!






Trodde det skulle bli saftkalas i dag ... men ICKE ... fick nöja mig med det här gamla söndertuggade sugröret som vi lekt med nu i 4 månader  ... minst. Tycker att matte kunde ge oss nya nån gång ... för SUGRÖR ÄR KUL! Speciellt när hon sätter ihop en hel radda, så där en 5 - 6 - 10  DÅ BLIR DET LEKA AV!!!

tisdag 6 september 2011

Djur o natur utanför köksfönstret

Min kära lilla kopparödla har hälsat på igen. Denna gången några centimeter kortare - någon hade norpat en bit av svansen, men den växer till sig igen. Det märktes att den hade lite svårare att "ringla", och problem att ta sig fram på mitt stora trädäck runt huset och att komma upp för berget in i skogen. Så den fick lite hjälp på traven och smet snabbt in i skogen när den blivit upplyft. Jag ska säga att det är inte lätt att lyfta upp en kopparödla! Samtidigt som den snurrade och snodde runt hysteriskt och jag inte ville att den skulle tappa mer av svansen om jag tog i den för hårt ...  men in i skogen kom den i ala fall lyckligt.


************************
Ett annat litet kryp på besök. Lite läskig. Men ändå häftig. Kolla vilka axlar! Släkt med bärfisen.
Pentatona rufipes! Det du!




************************

Mera natur av lite mer stillsam art:  mina välsignade hasselnötter till exempel! Som jag i år fått i MASSOR!!! Och äpplen!!!




Och i söndags fick jag ett jätteberg av kantareller, av dotter Lotta!!!!



Färdigrensade o klara för stekpannan! MUMS!
************************

Nalle och väskan!

Alltså .... en bekväm katt .... Att gå i sele ÄNDA HEM TILL GAMMELMATTE ...  sååååååååå jobbigt. Jättelångt, säkert 100 meter ... o fullt av hemska saker på vägen ... cyklar, barn som kommer framhoppande, biiiilar, skator, dörrar som öppnas o stängs .... Huuuuuu. NÄÄ, då är det mycket skönare att bli buren - och det vill inte matte jämt o ständigt. En kisse som väger strax 4 kilo. Det blir VÄSKAN!  Nalle älskar sin väska, så det är bara att snabbt hoppa in i den när det ser ut som matte tänker gå ut ... o hoppas att hon tänker gå till "Kappi-Linda-Mia-Bus o Biggis"! Kappi, det är Nalles bästis Nr 1.

Framme!
Så där, nu kliver jag ut
UTE!
Visst, nu är jag hemma hos gammelmatte utanför köksfönstret ... får se nu, vart jag ska ta vägen ...
Här var det ju! Nu kommer jag, Kappi!

Jack leker med småkissarna

Alla - nästan - fyllde år på samma gång och då blev det kalas hemma hos mormor! Alla vi födelsedagsbarn fick en massa fina presenter och inte minst Jack, som fick en massa kul saker, och kissarna blev vansinnigt förtjusta i PIANOT som var en av presenterna. De ÄR absolut musikaliska - skolade i mormors pianospelande - De bara äääälskade Jack när han spelade och när han lekte med dem!
"Guldlock" å de två små björnarna ...



Hej hopp, Linda!